BioFINDER – REM-sömnsstörning samt Parkinsons sjukdom

Annons REM-sömn

Målet med studien är att förstå de bakomliggande sjukdomsmekanismerna som orsakar Parkinsons sjukdom och att med hjälp av denna kunskap hitta vägar att bromsa sjukdomsutvecklingen. Vi vill också kunna utveckla metoder för att ställa en säkrare och tidigare diagnos av Parkinsons sjukdom. Huvudansvar för studien: Region Skåne.

Vilka vi söker

  • Personer med nyligen diagnosticerad Parkinsons sjukdom
  • Personer med så kallad REM-sömnstörning
  • Vi söker även friska kontrollpersoner

Varför delta?

Om Du har Parkinsons sjukdom så får Du en noggrann genomgång av Dina symptom och en mer omfattande utredning och därmed en säkrare diagnos än i vanlig klinik. Om Du har REM-sömnstörning får Du en uppföljning av dina symptom under studiens gång. Vanligen följs dessa symptom inte via sjukvården.

Genom att delta bidrar Du även till banbrytande forskning samt hjälper sjukvården och framtida patienter med Parkinsons sjukdom!

Bakgrund

Parkinsons sjukdom är en av våra vanligaste så kallade neurodegenerativa sjukdomar och drabbar cirka 1% av befolkningen över 65 år. Sjukdomen beror på att en specifik typ av celler i hjärnan försvinner. Dessa celler producerar en signalsubstans som heter dopamin som underlättar hjärnans styrning av rörelserna. Förlusten av dopamin leder till stelhet, långsamhet i rörelserna och skakningar. Precis vad som orsakar sjukdomen är ej känt i dagsläget, men sannolikt startar sjukdomsprocessen mycket långt innan de första symptomen blir uppenbara.

REM-sömnstörning yttrar sig genom att man agerar ut sina drömmar i sömnen och exempelvis skriker, springer, slår eller rör sig beroende på drömmarnas innehåll. REM står för ’rapid eye movements’ (snabba ögonrörelser) och har fått sitt namn av att man under REM-sömnen snabbt rör ögonen fram och tillbaka (med slutna ögonlock). Det är under REM-sömnen som vi drömmer. I normala fall är musklerna avslappnade under REM-sömnen och rörelserna sker bara i drömmen, men vid REM-sömnstörning så har denna frikoppling av musklerna under sömnen försvunnit och man agerar istället ut rörelserna.

På sistone har det kommit studier som antyder att det kan finnas en koppling mellan REM-sömnstörning och Parkinsons sjukdom. Många (men inte alla) patienter med Parkinsons sjukdom beskriver att de haft REM-sömnstörningssymptom tidigare och en del av de som har en REM-sömnstörning utvecklar efterhand symptom på Parkinsons sjukdom. Med anledning av detta startar vi nu denna studie för att försöka utröna sambanden mellan REM-sömnstörning och Parkinsons sjukdom.

Studiens innehåll

I korthet så omfattar studien en noggrann kartläggning av symptom med enkäter och tester. Utöver detta tas blodprover och ryggvätskeprov. Det görs även avbildande undersökningar av hjärnan och nervbanorna till hjärtat. Studien pågår över 6 år, med besök i samband med studiestart och efter 3 och 6 år.

Undersökningar vid studiestart

  1. Besök på Neurologiska klinikens forskningsenhet i Lund.
    Vid besöket träffar Du läkare och sjuksköterska. Du får svara på frågor angående Din sjukdomshistoria samt berätta om Dina nuvarande besvär och symtom. Din rörelseförmåga, ditt luktsinne och dina minnesfunktioner undersöks. Du kommer även att få lämna blodprov och genomgå ett ryggvätskeprov.
  2. Sömnregistrering
    Det görs en sömnregistrering (s.k. polysomnografi) för att studera sömnmönster och förekomst av REM-sömnstörning.
  3. Magnetkameraundersökning av hjärnan.
  4. PET-kameraundersökning hjärnan ([18F]PE2I-PET)
    Undersökningen avbildar de dopamininnehållande cellerna i hjärnan.
  5. [123I]-MIBG-scintigrafi
    Undersökningen avbildar nerverna som går till hjärtat.
  6. Hudbiopsi och borstprov från näsan
    Efter lokalbedövning tas upp till tre små hudbiopsier från olika platser på kroppen.
    Provet från näsan tas med hjälp av en liten borste. Lokalbedövande salva kommer att användas innan provet från näsan tas.

Ytterligare undersökningar som kan ingå (valfritt)

  1. Besök hos fysioterapeut. Utförs på Minneskliniken på Skånes universitetssjukhus i Malmö som separat besök.
  2. Personal KinetiGraph (PKG).
    Vissa deltagare tillfrågas om att registrera rörelseaktivitet med en så kallad Personal KinetiGraph (PKG)-apparat. Denna bärs som en klocka under cirka en vecka och under denna tid registreras din rörlighet.
  3. MR-kamera (7 Tesla). Vissa deltagare tillfrågas om att även genomgå en mer högupplöst magnetkameraundersökning av hjärnan

Studiens innehåll är relativt omfattande. Detta är för att vi ska ha så stora chanser som möjligt att hitta eventuella samband, och så kallade biomarkörer, för att kunna förutse vem av de som har REM-sömnstörning som kommer att utveckla Parkinsons sjukdom.

Detaljerad patientinformation.